Nobelpriset i kemi 2022 går till Carolyn R. Bertozzi vid Stanford University, Morten Meldal vid Københavns universitet och K. Barry Sharpless vid Scripps Research i La Jolla, USA “för utveckling av klickkemi och bioortogonal kemi”- som är ett effektivt och högst användbart sätt att bygga molekyler. Läs mer om deras upptäckter här!
Molekylbyggen är generellt både tidskrävande, komplicerade och dyra. Att bygga molekyler är dock oerhört viktigt inom flera forskningsområden, inte minst inom utveckling av nya läkemedel. Årets nobelpristagare har tillsammans kommit fram till hur man med enkla metoder kan bygga även komplicerade molekyler.
Det var runt 2000 som Barry Sharpless först myntade konceptet klickkemi, där delar av molekyler snabbt kan snäppa i varandra likt ett bälte. Senare lyckades både Sharpless och Morten Meldal (oberoende av varandra) hitta en specifik reaktion inom klickkemin - den kopparkatalyserade azid-alkyn cykloadditionen. Reaktionen brukar tituleras klickkemins kronjuvel då den kommit till så stor användning inom flera områden.
Den tredje pristagaren, Carolyn Bertozzi, tog klickkemin till en ny nivå då hon lyckades utföra klick-reaktioner inuti levande organismer. Hennes s.k. bioortogonala reaktioner möjliggör kartläggning av cellers ytor och därmed flera biologiska processer. Bland annat har Bertozzis upptäckt lett till nya cancerläkemedel som just nu genomgår kliniska prövningar.
Den 10 december prisas K. Barry Sharpless (för andra gången!) tillsammans med Carolyn R. Bertozzi och Morten Meldal i Stockholms stadshus. 10 miljoner svenska kronor delas lika mellan de tre pristagarna.
Källa: nobelprize.org
