Solskyddsprodukter i EU

I Europa regleras solskyddsprodukter av kosmetikaförordningen. Det innebär bland annat att produkterna ska tillverkas enligt god tillverkningssed (GMP) och vara märkta enligt artikel 19 i förordningstexten, men det innebär också att ansvarig person för produkten har ansvar för att det finns bevisning för den solskyddseffekt som produkten uppges ha.

Solskyddsrekommendationerna

Reglerna för effektbevisning finns beskrivna i EU-kommissionens rekommendationer (2006/647/EG) – vanligen kallade ”solskyddsrekommendationerna” som gäller vid sidan av kosmetikaförordningen. Dessa rekommendationer fastslår bland annat att en solskyddsprodukt ska ge skydd mot både UVB- och UVA‍-‍strålning samt att UVA‍-‍skyddet ska motsvara minst 1/3 av produktens solskyddsfaktor (SPF).

Märkningskrav

Solskyddsrekommendationerna innebär även ytterligare märkningskrav för solskyddsprodukter. Dessa krav innebär bland annat att en solskyddsprodukt både ska vara märkt med en av fyra skyddskategorier (låg, medel, hög och mycket hög) och en solskyddsfaktor på 6, 10, 15, 20, 25, 30, 50 eller 50+. Med andra ord innebär det att det inte är tillåtet att ange en solskyddsfaktor högre än SPF50+ och inte heller tillåtet att sälja en produkt med lägre faktor än SPF6.

Medicintekniskt solskydd

Ändå kan man se produkter som är märkta med SPF100. Är det en felmärkt produkt då? Det skulle kunna vara så, men förhoppningsvis handlar det om att du hittat en solskyddsprodukt som inte omfattas av kosmetikaförordningen utan i stället är en medicinteknisk produkt och följer de regler som finns gällande tillverkning och märkning för den produktgruppen. Dessa är inte speciellt vanliga på marknaden i jämförelse med kosmetiska solskyddsprodukter.

Vassare marknadsföring

Det finns många intressanta aspekter när det kommer till vilka påståenden som man får och kan göra för en medicinteknisk solskyddsprodukt jämfört med en kosmetisk solskyddsprodukt. Till exempel får man påstå att en medicinteknisk solskyddsprodukt är förebyggande mot hudcancer, förutsatt att man har stöd för påståendet. I takt med framväxten av medicintekniska solskyddsprodukter närmar sig Europa sig den syn man har på solskyddsprodukter i USA.

USA

I USA är solskyddsprodukter klassade som receptfria läkemedel. Tillverkning och märkning ska alltså följa de strikta ”OTC drug regulations”. En ytterligare intressant aspekt på den amerikanska marknaden är synen på fuktkrämer och makeup med påståenden om solskyddseffekt - tänk en dagkräm eller foundation med SPF. I Europa är det här en relativt känslig fråga eftersom det råder delade meningar i olika länder om huruvida den här typen av produkter endast ska omfattas av märkningsreglerna i artikel 19 i kosmetikaförordningen med stöd av att primärfunktionen är fuktkräm snarare än solskydd eller om även märkningskrav och övriga krav i solskyddsrekommendationerna gäller i och med att produkten har påståenden om att skydda mot sol. Även det här är ett helt eget ämne i sig. I USA har man löst det genom att låta fuktkräm eller foundation med SPF vara en kombinationsprodukt kosmetik/receptfritt läkemedel som måste följa tillverknings- och märkningsreglerna för både kosmetik och läkemedel. Detsamma gäller även fluortandkräm, mjällschampo och antiperspiranter.

Till sist

Antalet hudcancerfall ökar för varje år. Att minska dosen UV-strålning huden utsätts för är därför angeläget. Skugga, solhatt, solglasögon, inomhusvistelse är alla utmärkta alternativ för att åstadkomma detta. Men till alla er som vill vara ute och njuta av sommaren riktar vi följande uppmaning: Smörj in er! Och snåla inte på krämen, smörj ordentligt och smörj ofta.

Med det önskar Toxintelligence en riktigt solsmart och härlig sommar!