Nedskräpning tillsammans med plastens negativa inverkan på miljön, däribland mikroplast, är några av världens stora miljöutmaningar idag. 2019 beslutade EU-länderna att gemensamt bekämpa just nedskräpning av plast genom Engångsplastdirektivet. Direktivet reglerar de, enligt mätningar, mest förekommande plastprodukterna som skräpar ner våra land och hav idag. Direktivets syfte är att minska nedskräpning och främja en cirkulär ekonomi där plast ska ses som en värdefull råvara.

EU:s direktiv om engångsplast

Direktivet, som trädde i kraft den 3 juli 2021 i EU och den 1 januari 2022 i Sverige, innebär att vissa engångsartiklar av plast förbjuds helt medan andra ska minska i förbrukning. Målet är alltså att minska antalet engångsprodukter av plast men även engångsprodukter i andra material. Engångsmuggar av mer än 15% plast är helt förbjudna i Sverige sedan den 1 januari i år.

Direktivet innebär också ett större ansvar för producenter av olika produkter, bla i form av förbättrad design och standardiserad produktmärkning. Det finns också krav på förbättrade insamlingssystem och hantering av avfallskostnader. Ytterligare krav innebär att olika aktörer måste informera konsumenter om produkters miljöpåverkan och vad man som konsument kan göra för att minska den.

Exempel på produkter som numera är helt förbjudna i Sverige:

Bomullspinnar (tops)
Konfetti (som innehåller plast) för utomhusbruk
Engångsmuggar av mer än 15% plast
Sugrör, bestick och tallrikar (engångsplastartiklar)

PlastKorken sitter kvar

Engångsförpackningar står för cirka 40 % av all plastproduktion och är bland de vanligaste föremålen som hittas i våra hav. Denna plast, däribland korkar och lock, förbrukas ofta snabbt och slängs därefter. För att få bukt med det här problemet har ett krav på bättre design för korkar och lock till dryckesbehållare slagits fast. Kravet innebär att korkar och lock av plast måste sitta kvar vid dryckesbehållaren under hela dess användning. Kravet träder i kraft den 3 juli 2024 - därför är det redan idag många korkar som inte går att ta av som förut. Denna åtgärd är ytterligare ett exempel på krav som ska minska nedskräpningen av plast

Vem ansvarar egentligen för skräpet?

Ingen ska slänga skräp på marken – det är olagligt att skräpa ner i Sverige och den som bryter mot detta kan få böter eller tom fängelse. Skulle skräpet av någon anledning ändå hamna på marken så är det kommunens ansvar att hålla platser så som gator, parker och stränder rena. Allmänna vägar och rastplatser ansvarar Trafikverket för. I och med engångsplastdirektivet har även producenter ett ansvar för förpackningsavfall – oavsett vart det slängs

2029 ska mejeriprodukter pantas

Fler ändringar står på schemat och från årsskiftet 2024/2025 ska det t.ex. finnas insamlingssystem för fiskeredskap. Samtidigt måste dryckesflaskor av PET innehålla minst 25% återvunnen plast (från 2030 ska alla dryckesflaskor av plast innehålla minst 30% återvunnen plast). Från 2029 ska mejeriprodukter i flaskor och burkar kunna pantas.